lsotoper är atomer med olika massa av ett och samma grundämne. I naturen uppträder de flesta grundämnen som en blandning av flera s.k. stabila isotoper i mer eller mindre konstanta mängdförhållanden. Magnesium t.ex. utgörs av isotoper med massorna 24, 25 och 26 amu (massenheter) i proportionerna 79:10:11. För vissa grundämnen kan även instabila (radioaktiva) isotoper förekomma.
Haltbestämningar
Med ICP-MS mäts alltid grundämnenas olika isotoper separat. En halt kan i princip beräknas från var och en av ett grundämnes olika isotoper vilket möjliggör ökad analyssäkerhet.
Isotopkvoter
Isotopers mängdförhållanden (räknat på antal atomer) mäts parvis mellan de olika isotoperna. ALS Scandinavia har numera tillgång till multikollektorteknik (MC-ICP-MS) som ger mycket hög precision (ned till ca 0.001% relativ standardavvikelse) i sådana mätningar. Detta möjliggör bl.a. geologiska dateringar. I ICP-SFMS är precisionen inte lika hög (ned till ca 0.05%). Detta är ändå tillräckligt för att i t.ex. förgiftningsstudier särskilja bly från olika källor genom dess naturligt varierande isotopsammansättning.
ALS Scandinavia har erfarenhet av att mäta isotopkvoter i kliniska prover. Exempelvis isotoper av uran i urin, zinkisotoper relaterade till kost och analyser av järn- och zinkisotoper i helblod i studie av HFE-genotyper.
Spårämnesstudier
Spårämnen (tracers) utnyttjas främst inom biologisk och medicinsk forskning. Ett grundämne kan "märkas" med hjälp av en anrikad stabil isotop av detta varefter t.ex. grundämnets upptag och fördelning i organismer kan studeras. Stabila isotoper är här ett tilltalande alternativ till radioaktiva sådana eftersom de stabila inte medför några strålningsrisker.
Isotoputspädning
Isotoputspädning är en avancerad metod för haltbestämning av grundämnen. Provet "spikas" med en anrikad stabil isotop av ett grundämne varefter ursprungshalten av detta kan beräknas ur den uppmätta förändringen i en eller flera isotopkvoter. Isotoputspädning har flera fördelar jämfört med konventionell haltbestämning och möjliggör i regel större noggrannhet.